Verkstaden

Som med all konst så är ju själva idén livsviktig och en förutsättning för allt skapande. Utan den biter ingen utrustning i världen.

Men ibland krävs lite mer än så, åtminstone om man som jag förutom skrivande och målande även finner nöje i att uttrycka mig i metall. Förutom en lokal krävs resurser för att kapa, slipa, forma och smälta ihop alstren.

Jag tänkte här visa lite vad jag använder och finner värdefullt. Jag använder mitt lyftbord till MC som svetsbord. En plåt över, några borrhål och ett skruvstycke monterat så fungerar det utmärkt.

____________________________________________________

Det allra viktigaste näst efter idéerna är metall. Gärna skrot. Jag ser det lite som en utmaning att återanvända gammalt gods.

Oftast blir det hästskor, eftersom jag har god tillgång till dem.

Ibland får man dock en idé där det inte är möjligt eller för mycket jobb, då får man krypa till korset och köpa nytt gods i önskad form. Men oftast ser ”leveranserna” ut så här:

Oftast är skrot rostigt och då är det ett mödosamt, skitigt och helt onödigt arbete att med roterande stålborste/slip rengöra dessa. Man lägger dem helt enkelt i ett bad som man preparerar med hett vatten och citronsyra.

De kan sedan ligga där tills man ska använda dem. Vill man kan man efter ett par veckor tömma badet på det skitiga vattnet och göra om processen.

Sedan tar man dem med tång, sköljer av i rent vatten och borstar endast upp en finish med roterande borste. Sedan kan man om man vill välja att endast klarlacka eller linoljebränna om man vill ha en enklare finish.

____________________________________________________

För att kapa, klippa, slipa och polera använder jag mig av enklast möjliga utrustning, men därmed inte sagt att det är sämsta möjliga. Billiga saker från tex Biltema eller Jula duger alldeles utmärkt i denna omfattning.

Ett par vinkelslipar (där den lilla är överlägset mest använd), och en bänkslip som är helt ovärderlig när det gäller allt från att slipa bort grader till att passa till plåtbitar.

En borrmaskin med stålborstrondell, en plåtsax i var riktning och en multislipmaskin för små tillämpningar. Tryckluft är också otroligt bra att ha till hands, även om jag inte använder kompressorn till maskindrift. Det är dock ofta en bra sak till nedkylning samt att blåsa rent med.

____________________________________________________

För att forma grövre metall är det av nöden att ha dels ett rejält städ och ett skruvstycke. Till tunnplåt, plattjärn eller rundstav behöver man en vals. Jag har en behändig en som man kan montera i skruvstycket och sedan lägga undan när den inte behövs.

Jag har även en liten bockmaskin för tex rundstav och plattjärn som kan monteras i skruvstycket, men det går lika bra att tillverka en jigg om det bara är exakta böjar man ska utföra med blygsamma godstjocklekar. För att kupa tunnplåt i sin enklaste form så fungerar det utmärkt med en lädersäck med sand i och några träklubbor.

En bromsskiva till en bil fungerar också bra.

____________________________________________________

 För att värma och/eller smälta samman dessa former använder jag tre olika tekniker. Var och en av dem är oumbärlig på sitt sätt.

GASOL: Med en speciell brännare till gasol ger gasen en temperatur på ca 1000 grader, det är bara knappt en tredjedel så varmt som med Acetylen/Oxygen.

Det är dock tillräckligt för att hårdlöda ihop gods av hästskors tjocklek med mässingslod eller för att värma när man ska forma. Det är också billigare än Acetylen/Oxygen och lättöverkomligt.

En 11 kilos gasolflaska räcker att hålla flamman vid liv i flera timmar, och då vid ett gastryck på 4 bar.

MIGSVETS: Biltemas billigaste, utan gas, endast flusstråd. En svets jag aldrig skulle välja till krävande migsvetsning. Ej heller till återkommande svetsning av helfog. Men aldrig att jag skulle vilja vara utan denna till mina tillämpningar i de fall där arbetsstycket är känsligt för höga temperaturer eller lackat och där snabb ihophäftning av tex tunnplåt är nödvändig med en hand. Det underlättar något otroligt.

METALLBÅGE :(Pinnsvets) använder jag till grövre gods som inte är så känsligt för höga temperaturer, eller där fogen ska bli snygg och fyllig utan slipning eller lack. 

____________________________________________________

Sedan som lök på laxen kan man fläska på med lite färg/toningar och/eller lite klarlack så blir det oftast en ganska trevlig sak av det hela till slut.

____________________________________________________

Och har man då spenderat en dag/kväll med ett roligt projekt med bra hårdrock på fullt ös i verkstadsstereon och en termos kaffe eller en öl. Ja, då kan man rentav bli så här glad och harmonisk:

Ja, det var lite om verkstaden och vad jag använder i den. Jag hoppas sidan var informativ och kanske rentav inspirerande för någon sugen på att börja med skrot/metallkonst.

Till startsidan